Hearingen inleddes av Adam Kanne, ordförande för Industrins biogaskommission, som hälsade alla välkomna och berättade att industrins biogaskommission är ett initiativ av ett antal större industriföretag som behöver fossilfri råvara för att kunna ställa om sin produktion. Biogas kan ersätta fossil råvara och fossila insatsvaror i många fall och är därför nödvändig för omställningen. Men det behövs mer biogas.
Industrin kräver ett produktionsmål för biogas
Johan Kuylenstierna, generaldirektör för Formas, satte dagens hearing i sitt sammanhang genom att ge en bild av den omställning av samhället som är i full gång. Kanske startade den redan efter försöket 2009 att få till ett internationellt avtal genom FN, men som definitivt tog fart efter det historiska Parisavtalet 2012.
Nu ser vi också en retorisk och narrativ förändring: Att se klimatpolitiken som en motor i en växande ekonomi. Detta kommer inte från politisk retorik, utan från industrin - som själva ser att det är så.
Johan Kuylenstierna visade på att framtiden kommer att handla om naturtillgångar, däribland mineraler och bioresurser. Det gör att frågan om global rättvisa blir allt viktigare. Ska vi i Sverige hämta allt vi behöver för vår omställning från andra länder eller måste vi öka våra ambitioner även på dessa områden?
Sedan Parisavtalet har det stått allt mer klart att omställning, eller transition, handlar om något annat än att skruva på eller byta ut enskilda delar i olika processer. Det handlar i stora delar om att byta ut processerna. Och det handlar om att göra samtidiga förändringar i flera sektorer samtidigt eftersom processerna hänger ihop.
Spelplanen förändras snabbt. Vi har kännbara geopolitiska förändringar, olika drivkrafter länkas samman och narrativet blir allt viktigare. Och här är industrins roll i omställningen. Industrin kan visa att man är en del av lösningen framåt, genom att sätta och följa en ambitiös omställningsagenda.
Alla utsläpp ska bort
Max Åhman, lektor vid Lunds universitet, fortsatte inledningen med att konstatera att alla utsläpp ska bort. För det är det Parisavtalet faktiskt betyder. Allt fossilt kol, alla petroleumprodukter och all naturgas måste bort från industrins processer. Därför kan vi förvänta oss att de förändringar som sker nu kommer att fortsätta ske i ungefär samma takt under kommande 20 år.
I vissa tillämpningar inom industrin är det svårt att fortsätta producera utan någon form av kolväten. Dit hör exempelvis råvara för plast, högvärme för valsning och viss reduktion. Kolväten kan komma direkt från biomassa, från materialåtervinning eller via infångad koldioxid, antingen biogen (till exempel från bio-kraftvärme). Kolväten från infångad koldioxid från avfallsförbränning blir inte fossilfri men återvunnen.
Tiden är knapp! Industrin har långa investeringscykler så omställningen måste ske här och nu för att utsläppen ska vara borta före 2050.
Industrin möter nu ett hårdnande omställningstryck till följd av EU:s utsläppshandel (EU ETS) där priserna på koldioxidutsläpp nu ser ut att öka. Samtidigt kommer den fria tilldelningen att avvecklas i samband med införandet av "Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid" (CBAM) har trätt i kraft. Omställningstryck – eller drivkraft – kommer också från marknaden själv där kunder i allt större utsträckning kräver fossilfria produkter.
Sverige har något av en guldsits inför dessa förändringar. För det första ett robust och nästan fossilfritt elsystem. För det andra tillgång till stora mängder hållbar biomassa. Därtill kapacitet och kunskap.
Sverige har en tradition av att styra genom prissignaler så som skatter och skatteundantag. Men det sättet att styra utgår ifrån att det är stegvisa förändringar som ska åstadkommas. Det vi står inför nu är något annat. Vi ska inte bara plocka de lågt hängande frukterna. På lång sikt behöver vi hugga ner trädet och plantera ett nytt. Därför behöver sättet att styra också ändras.
Stål, aluminium och batterimineraler är Volvos största utmaningar
Efter inledningen samtalade Maria Malmkvist med Thina Georgsson från IKEA och James Lundström från Volvo Cars. James Lundström berättade att Volvos ambition är att vara klimatneutrala år 2040. År 2030 ska 75 procent av den resan vara gjord. Med en livscykelanalys ligger en snittbil på cirka 60 ton koldioxidutsläpp. Bilen som stod i lokalen har 24 ton koldioxidutsläpp. Den tog fyra år att utveckla och där var de lågt hängande frukterna. Nu återstår bland annat att få de material som används fossilfria eller återvunna. Stål, aluminium och batterimineraler är våra största utmaningar men på en god fjärdeplats kommer plasten. Den fossilbaserade plasten går att ersätta med biobaserade material och för det krävs tillgång på biogas.
En bättre vardag för de många människorna
Thina Georgsson utgick från IKEAS vision om en bättre vardag för de många människorna. IKEA har förbundit sig att följa parisavtalet och ska vara helt fossilfria år 2050. Målet är att 80 procent av den resan ska vara gjord till år 2030. Att göra ett hållbart val ska inte vara en fråga om storleken på plånboken. IKEA ska vara fossilfria 2050.
IKEA är mer än ett varuhus och arbetar med designutveckling och kvalitet. De arbetar också med cirkularitet och ställer krav på hela värdekedjan för att få fram fossilfria produkter, som fungerar bra hemma och kan klara ett långt liv, vara älskade länge och ha bra slitstyrka. IKEA arbetar med både inköp och egen produktion. I valet av råvara handlar det mycket om återväxt, biologisk mångfald, mat först, motverka vattenbrist, värna människors och djurs rättigheter och säkerligen fler detaljer i detta också men det gör ju att valet av råvara inte alltid är helt lätt.
IKEA som företag har förbundit sig att följa Parisavtalet och arbetar med sitt totala klimatavtryck. Materialen är den stora biten: Metall, plast och lim. Metall – många olika sorters metaller – skulle kunna produceras mer effektivt med tillgång till mer biogas. Plast – där ser vi biogasen som en möjlig råvara till flera polymerer.
Thina exemplifierade med möblerna i lokalen där metanol ingår i exempelvis dynorna i fåtöljerna, ytskiktet på soffbordet och i limmet i spånskivorna i bokhyllan. Limmet är IKEAs enskilt största klimatavtryck. För att få en fossilfri produktion av limmet krävs förändring av hur det är uppbyggt. Ett tiotal projekt är igång för att åstadkomma detta och här är biogas till biometanol en viktig komponent.
I den avslutande panelen samtalade Magnus Pettersson från Höganäs, Jesper Kansbod från SSAB, Malin Johansson från IKEM samt Adam Kanne från Perstorp i ett samtal med Maria Malmkvist. Samtliga deltagare hade ett exemplar av en produkt som tillverkas på respektive företag.
