Maria Malmqvist från Energigas Sverige och Biogaskommissionens ordförande Adam Kanne från Perstorp AB inledde hearingen och Biogaskommissionens medlemmar som var på plats presenterade sig: Uniper genom Ola Solér, IKEM genom Malin Johansson, IKEA genom Thina Georgson, SSAB genom Tomas Hirsch samt Avfall Sverige genom Katarina Sundberg.
Mats Eklund, föreståndare för Biogas Solutions Research Center vid Linköpings universitet gav en exposé över biogasens nyttor, bland annat genom att spela en nyckelroll i en cirkulär ekonomi där synergier mellan olika sektorer nyttjas. Mats anförde att en ökning av produktionen av biogas i Sverige upp till omkring 10 TWh, skulle leda till:
- mer hållbara attraktiva städer och regioner,
- stärkt bioekonomi och konkurrenskraft i de primära näringarna,
- bättre beredskap och resiliens, energi och växtnäring,
- minskad klimatpåverkan,
- stärkt flexibilitet och hållbarhet i energisystemen,
- mer hållbar och konkurrenskraftig industri, transport och lantbruk, samt
- möjliggöra fossilfria värdekedjor, energi och råvaror, transporter på väg och till sjöss
En ökad biogasproduktion i Sverige går genom processförbättring och systeminnovation. De institutionella villkoren för ökad biogasproduktion är för närvarande gynnsamma men utvecklingen är mycket känslig för förändringar, så det är av största vikt att villkoren är stabila över tid. Slutligen uppmanade Mats Eklund till ökat samarbete mellan olika aktörer längs värdekedjan och ökat nyttjande av de forskningsresultat som finns, både i och utanför Sverige.
Anna Lövsén från Tekniska verken i Linköping berättade om den stora satsningen på att bygga ut biogasproduktionen i Linköping. Produktionen av biogas kommer att utökas, dels genom att ytterligare substrat läggs till de som används idag, dels genom att anläggningen efter utbyggnaden kan ta omhand större volymer. De större volymerna räknar Tekniska verken med ska komma från en ökad utsorteringsgrad från hushåll och kökshantering.
År 2025 väntas de nya anläggningarna att tas i bruk och produktionen därmed öka från 150 GWh till 300 GWh årligen. Satsningen har sin grund i en ökad efterfrågan på förvätskad biogas. Idag är efterfrågan betydligt större än produktionen. Trots detta är investeringen på omkring 450 miljoner beroende av bidrag ur Klimatklivet för att kunna räknas hem.
Miljötillstånden har gått ganska snabbt att få på plats då hela processen från beslut till produktion ser ut att kunna rymmas inom en treårsperiod, varav miljötillstånden har tagit två år. Ändå menar Anna att detta är ett undantag och att det annars inte är ovanligt att det tar omkring fem år att få allt på plats. Den tiden måste bli kortare.
Tekniska verken kommer genom investeringen att fördubbla sin produktion av biogas. Därtill kommer Tekniska verken att kunna erbjuda infångad och förvätskad koldioxid från 2025. Framöver finns dessutom en potential att producera ytterligare e-metan av el och den infångade koldioxiden.
Alarik Sandrup från Lantmännen kom med nyheten att Lantmännen startar ett nytt bolag för storskalig produktion av biogas. Mot bakgrund mot att importen av gas från Ryssland i princip har upphört och att målsättningen genom REPower EU är att producera 350 TWh förnybar gas i Europa så det finns en närmast oändlig efterfrågan att möta.
Lantmännen ägs av 18 000 svenska lantbrukare och har därmed basen i jordbruket. Men Lantmännen är också ett industriföretag som bland annat driver tre bioraffinaderier och finns i drygt 20 länder. Därmed är Lantmännen både producent och stor användare av energi. Hälften av energianvändningen går till produktion av kvävegödsel och hälften används ute på gårdarna som drivmedel i lantbruksmaskiner.
Alarik Sandrup gjorde några nedslag i Lantmännens satsningar och nämnde Bound to earth som Lantmännen driver tillsammans med Nordion Energi och Fertiberia. En fabrik ska etableras i Norrbotten för produktion av mineralgödselkväve baserat på grön vätgas. Produktionen har potential att reducera växthusgasutsläppen rejält då nuvarande kväveproduktion är en av de största enskilda källorna till växthusgasutsläpp.
Alarik avslutade med att nämna att i Danmark har man en strategi för att minska livsmedelsproduktionen genom att återplantera skog och återväta mark på 15% av nuvarande jordbruksareal. I Sverige är vi i motsatt situation och behöver i stället öka livsmedelsproduktionen. Helst så att vi kan nå ett handelsnetto noll för livsmedel. Då spelar det en stor roll att jordbrukets olika restströmmar kan tas till vara, ge en inkomstkälla och på så vis möjliggöra den ökade livsmedelsproduktionen.
Per Callenberg från Sveaskog presenterade Sveaskog som förvaltar 400 hektar skog över hela landet. Från det avverkade timret går hälften till sågade trävaror, resten är restprodukter som idag används framför allt till pappersmassa och energiproduktion.
I en framtidsspaning bort emot år 2050 kan man ställa sig frågan vem som kommer att efterfråga skogsråvaran. Kemiindustrin kommer in som en ny aktör med en stark efterfrågan. Pappersmassaindustrin kommer troligen fortsatt att stå för en stor del av användningen och en del kan gå till flygbränsle. Några nischmarknader kan man också se men hur fjärrvärmen står sig i konkurrensen om biobränslet är osäkert.
En möjlighet som lyfts fram är att öka uttaget av restprodukter från skogen, så som grenar och toppar. Här gör Sveaskog bedömningen att detta kan vara möjligt med några hundra gigawattimmar men att ta ut mer än så skulle inte vara hållbart.
Per Callenberg sammanfattade sin presentation med att det kommer att vara en stor efterfrågan på gröna kolatomer framöver, samtidigt som uttaget av bioråvara kommer att ligga på ungefär samma nivå som idag. Med nya aktörers anspråk på biogas och biomassa så blir slutsatsen att oavsett vem som kommer att stå för den största användningen framöver så kommer det att bli hård konkurrens om de gröna kolatomerna.
Mårten Eriksson från Air Liquid Skagerak presenterade Air Liquides verksamhet i Sverige och Norge. Sedan sammangåendet mellan Air Liquide och Skagerak energi är företaget en aktör som bygger hela energilösningar för bland annat industri, livsmedelsproduktion och transport, inklusive sjöfart. Sedan sammanslagningen finns även produktion i portföljen och företaget satsar nu stort på ny produktion av biogas.
En del av produktionen planeras anslutas till det västsvenska gasnätet. En utmaning är att hantera samtliga tillstånd som behövs för att göra anslutningen möjlig. Mårten framhöll att de utredningar som görs inför olika tillstånd är viktiga, så det finns ingen önskan om att ta genvägar, men processerna i sig får inte bli för långdragna. I grunden finns en gemensam ambition om att öka mängden förnyelsebar energi, cirkularitet och graden av självförsörjning. Upplevelsen är inte alltid att vi drar åt samma håll.
Johan Englund från Gasum presenterade Gasums mål till 2027: Att tillgängliggöra sammanlagt 7 TWh förnybar metan på den nordiska marknaden. Därtill kommer Gasum att öka sin produktion av e-metan och siktar på omkring 800 GWh till samma år. Detta sker mot bakgrund av att hela den europeiska biometanmarknaden ökar både i infrastruktur, tillgänglighet och i politiskt stöd. Johan instämmer i att Klimatklivet är viktigt för att investeringarna ska bli av.
För att öka produktionen av biometan behöver marknaden bli större, mognare och mer internationell. En större marknad gör att prissättningen fungerar bättre och investeringar underlättas. Ökad import och export måste fungera, det gör inte det till hundra procent idag. En fungerande handel över gränserna är positivt för den totala tillgången på biogas i Sverige.
Avslutningsvis gav Nordion Energis Carolina Wistén en inblick i bolagets planer för att möta det ökande behovet av fossilfri gas. Nordion Energis investeringsplan om 2,2 miljarder kronor rymmer nätanpassningar med 20 nya inmatningspunkter, 4 nya förvätskningsanläggningar, nya kompressorstationer och gaskromatografer. I processen just nu ligger 12 biogasanläggningar som kommer att anslutas till nätet och bidra med 2,5 TWh biogas.
Med avstamp i EU:s omfattande klimatpaket fit-for-55, behovet av ökad försörjningstrygghet manifesterat i REPowerEU och det svenska målet om klimatneutralitet till 2045 har Nordion Energi satt ett mål om 100% förnybar gas i det västsvenska gasnätet till 2030. Därför att vi är i båten tillsammans.
Men båten har stått still ett tag. Idag går det ungefär 6 TWh gas i västsvenska gasnätet. 0,4 TWh utgörs av biogas och den andelen har varit den samma sedan 2017. Andelen behöver öka.
100% biogas i nätet till 2030 kommer att kräva nya tekniker. Därför har Nordion startat en genomförandestudie för att sätta upp biogasproduktion genom förgasning och söker nu partners för att genomföra detta.
Omställningen kostar. Det kostar i stora investeringar. Investeringarna behöver komma till och för det krävs kloka styrmedel och mycket samarbete.
