Denna gång låg fokus på biogas ur ett beredskaps- och försörjningsberedskapsperspektiv. Maria Malmkvist från Energigas Sverige lotsade oss igenom dagen. 

Adam Kanne från Perstorp och tillika ordförande i Biogaskommissionen, inledde med att förklara varför industrin behöver just biogas för att klara omställningen till fossilfritt. Kolatomen är nödvändig i tillverkningen av vissa material och idag används framför allt naturgas i tillverkningen. När nu naturgasen behöver bytas ut är el inte ett alternativ här, eftersom det är själva kolatomen som behövs. Och därför har Industrins biogaskommission bildats - för att lyfta fram att det inte bara är el som behövs för industrins omställning. Behovet av biogas också viktigt och lika akut.  

Och det är stora volymer som behövs. Om man ser till hela samhället så behövs det uppemot 20 TWh till år 2030. En rimlig ambition skulle då vara att möta det behovet åtminstone till hälften med inhemsk produktion, dvs omkring 10 TWh. Ytterligare en fördel med en ökad inhemsk produktion av något som kan användas både som insatsvara i industrin och som bränsle är att öka Sveriges försörjningsberedskap.  

Freddy Jönsson Hanberg, som har skrivit boken ”Totalförsvar för chefer” målade upp det längre tidsperspektivet med exempel på händelser som har kommit att markera skiften i tiden. Freddy berörde klyftorna i samhällets välstånd som en grogrund för populistiska ledare och auktoritära ledare och hur budskapet om att det inte spelar någon roll vad du gör eller vad du röstar på, används för att bereda vägen. 

Efter konstaterande av Sveriges geopolitiska läge och behovet av att bygga en stark beredskap lyfte Freddy sambandet mellan beredskap och krishantering. Skillnaden mellan att bygga beredskap i en tid då staten hade kontroll över det mesta av alla resurser som behövdes, och nu när staten har kontroll över en mycket mindre del, berördes. Vi kunde konstatera att beredskapen måste byggas på ett annat sätt nu än då och att civila aktörer måste vara med.  

Karl Björklund, chef för enheten Trygg energiförsörjning på Energimyndigheten, berättade om myndighetens roll som sektorsansvarig myndighet för energi och om Energimyndighetens roll i totalförsvaret. Energimyndighetens roll som sektorsansvarig myndighet är ny och uppbyggnad pågår tillsammans med andra myndigheter med ansvar för andra sektorer. Det finns en struktur för privat och offentlig samverkan där myndigheter och företag via branschorganisationer samverkar kring krisberedskap inom energisektorn. Fokus ligger på energiförsörjning totalt sett, inte på enskilda energislag och det handlar om en långsiktig planering. I centrum för den står en tioårig utvecklingsplan som förankras i hela energisektorn.  

Energimyndigheten har regeringens uppdrag att se över (regleringen av) försörjningstryggheten på gasmarknaderna. Uppdraget är brett men det ingår bland annat att ge förslag på hur mycket leveranssäkerhet till kunder som ska kunna krävas. Frågan är dels hur leveranssäkerheten ska mätas och vad som är rimligt. I uppdraget ingår också att lämna förslag på ansvarsfördelning och på hur försörjningsberedskapen kan stärkas. Detta ska göras med författningsförslag om det behövs.  

Energimyndigheten har välkomnat uppdraget då det ger en bra grund och möjlighet att bygga det moderna totalförsvaret och inkludera det i energiomställningen så att svaret på dessa två stora utmaningar inte utvecklas i parallella spår.  

Arbetet med uppdraget pågår och myndigheten har nyligen hemställt om att få förlängd uppdragstid. Men redan nu kan man konstatera att det är stor skillnad på regelverken mellan det västsvenska gasnätet och till exempel Stockholms gasnät. Det är helt olika angreppssätt. Måttet på leveranssäkerhet behövs och är efterlängtat av många. Inmatningspunkterna är viktiga för näten och ju fler inmatningspunkter desto lägre risk totalt. Här spelar biogasen en stor roll. Initiativ från branschen, som till exempel Industrins biogaskommission, är välkomna. Det är viktigt att den kraften kommer till nytta!

Carolina Wistén från Nordion Energi gav sin syn på det västsvenska gasnätets betydelse för försörjningstryggheten. Med koppling till Freddys presentation kan det konstateras att vi går in i en ny tid där nya förutsättningar gäller. Tidigare har vi kunnat skämma bort oss själva med omkring 99% leveranssäkerhet. Men med det som händer i omvärlden kommer det att bli svårt att hålla.  

Med exempel på hur arbetet organiserades vid Rysslands invasion av Ukraina och därpå följande effekter på gasmarknaderna, underströk Carolina vikten av att ha en lägesbild som stämmer och som är uppdaterad. Och det mest effektiva sättet för att uppnå detta är genom samarbete.  

Ett sätt att stärka försörjningstryggheten är att öka självförsörjningsgraden när det gäller biogas. Behovet av biogas längs det västsvenska gasnätet kommer att öka starkt under de kommande åren. Om detta kunde mötas med gas som tillverkas i Sverige och sen matas in på gasnätet så skulle det stärka försörjningstryggheten enormt.  

Som TSO:er arbetar Nordion nu intensivt för att skapa ett sådant engagemang. Men om vi ska attrahera kapital för att investera i ny produktion så behövs långsiktiga styrmedel. En annan viktig sak är att få med gasen i lokala och regionala klimatplaner. En ökad biogasproduktion bidrar ju mycket till klimatomställningen men i många av de planer som finns idag är gasen knappt nämnd.   

En panel bestående av medlemmar i Industrins biogaskommission – Patrik Hermansson för Uniper, Richard Molin för Höganäs samt Adam Kanne för Perstorp – intog scenen och reflekterade över dagens presentationer. Diskussionen rörde sig också kring konsekvenser vid avbrott eller störningar i gasleveranserna.